Barnslig ensam hemma

I natt var första gången på (om jag räknar rätt?) tre år som jag sov helt ensam i vår säng.* Det kändes rätt konstigt. Och ju mer klockan blev igår desto barnsligare upptäckte jag att jag agerade. Alla lampor i hela lägenheten tända, utom den i köksfönstret där man ser sin egen spegelbild och hela rummet bakom en när man släcker, och ytterdörren rejält låst. Både tv:n och datorn igång och så nya Kate Bush i stereon.
  När det blev dags att verkligen gå och lägga sig kapitulerade jag och bestämde mig för att hålla en upptänd "väg" till badrummet (om man måste upp mitt i natten) och tänt i köket. Sedan bäddade jag sängen i min klassiska uppånervänd V-formation som jag alltid använde under singeltonåren. Dubbelsängstäcket som en stoppad sovsäck runt kroppen.
  När jag kontrollerat och konstaterat att resten av världen var utstängd från mitt trygga bo kröp jag längre ner under täcket och sms:ade Babycake godnatt.
  Behöver jag påpeka att jag fyller 30 om (ungefär) bara ett år? Jösses...


Lägg kuddarna så att de tillsammans bildar ett uppånervänt V. Jättemysigt att gosa ner i mitten. Och nej, sex kuddar i en säng för två är inte alls "lite väl många...".

* Babycake är på jobbresa i Skottland.