sanna

Oh, vilken date

Sanna — Fri, 11 Apr 2008 11:30:00 +0000

Det blev en fantastisk date ig�r. Svettig, h�rd och extremt kr�vande. Men det b�rjade inte alls bra. Jag fick ordentligt ont i vaderna, trots uppv�rming p� en kilometer. Jag blev till och med tvungen att stanna efter ytterligare kilometer f�r att stretcha. Men sedan h�nde n�got. L�pningen k�nns inte l�ngre i kroppen. K�nslan av att kunna springa hur l�ngt som helst �r n�stan narkotisk. Jag knarkar stegen och skjuter tr�ningsenergi rakt in f�tterna. Daten slutade p� 7 km (+ 1 km uppv�rming) och det �r mitt andra personb�sta, p� bara tv� dygn. T�nk att stegen sitter d�r i benen och pl�tsligt dyker upp trots att man inte tror att de finns?

P� m�ndag har jag en ny date. Den h�r g�ngen tror jag att vi �r redo f�r n�sta steg. Milen.

Andra bloggar om: tr�ning, l�pning, l�pband

Mitt l�pband min �lskling

Sanna — Thu, 10 Apr 2008 14:42:00 +0000

I tisdags sprang jag 6,1 km. Det är det längsta jag någonsin
sprungit, framför allt utan att stanna för en paus. Det tog dessutom
bara 54 minuter - ett rekord för mig jämförbart med att föda fram
barn eller bestiga berg (trots att jag inte gjort något av det).

Jag tror att vi har en kärleksrelation, jag och löpbandet på WC. Vi
har bara träffats fyra gånger, och de två första gångerna promenerade
vi. Men nu när vi springer och musiken (mest Fixmer&McCarthy, Rex the
Dog, Nitzer Ebb och gamla Front 242) trycker på i ryggen och svetten
rinner ner för händerna är vi så tighta. Och när det blir för jobbigt
och jag inte kan hålla huvudet uppe stirrar jag intensivt på sekund-
och kilometer- och hastighetsmätaren och det är som att vi har
ögonkontakt. Och luften i rummet är så bastuhet att den bär fram
svetten från oss.

Nu när jag sitter på jobbet och vet att vi snart ska träffas, kanske
om bara två timmar, blir jag rastlöst pirrig. Och längtar. Jag känner
stegen i benen och värmen som rinner längs ryggen och upp på huvudet.
Det är bara timmar kvar.

Andra bloggar om: l�pning, tr�ning, World class

Underbara Dexter

Sanna — Mon, 26 Nov 2007 19:03:00 +0000

Dexter �r s� bra just nu att det n�stan kryper under huden p� mig. Senaste avsnittet (S02E09, "Resistance is Futile") �r s� gastkramande sp�nnande att jag vrider mig i soffan. �h, vad tv �r bra n�r det �r s� h�r bra!

Serien hade en svacka f�r n�gra avsnitt sedan, och jag tycker v�l att den hade lite sv�rt att komma ig�ng i b�rjan av s�song tv�. Men nu �r det s� tight, s� v�lspelat och s� oerh�rt sp�nnande att jag l�tt bortser fr�n vissa andra brister.

Fegt i Idol

Sanna — Fri, 23 Nov 2007 22:32:00 +0000

Oj, vad jag �r tr�tt p� att d�liga undanflykter i Idol. Ok - Daniel �kte ut, och folk f�rs�ker att r�dda det med tama "du �r s� bra att folket gl�mde r�sta". Tjena, klart inte tittarna gl�mmer att r�sta. De r�sta bara efter andra kriterier �n modeskribenterna och wannabe:se som f�r vara med i TV400s eftersnack - eller t�nker annorlunda �n folk som redan arbetat m�nga �r i musikbranschen.

Jag vet inte varf�r s� m�nga r�star kvar Andreas, jag tycker att han �r trist. Men uppenbarligen gillar m�nga honom, och d� m�ste det vara r�tt och riktigt. Det h�r �r ju ett program d�r tv-tittarna ska v�lja. Vill n�gon ha en annan utg�ng av programmet kanske det �r b�ttre att Idoljuryn tar �ver beslutet om vilka som f�r g� och vilka som f�r vara kvar. Enkelt och r�tt.

Cocktailflu

Sanna — Tue, 30 Oct 2007 20:05:00 +0000

Jag �lskar drinkar, i n�stan alla former, och har gjort det i m�nga �r. Jag k�per g�rna drinkar i barer, men �r v�ldigt kritisk och blir, faktiskt, ofta missn�jd. Att g�ra bra drinkar �r inte l�tt. Men en bra bar, som har allt det andra; musiken, inredningen, st�mmnigen, klarar sig ganska bra med mediokra drinkar. En trist bar beh�ver en gud bakom disken f�r att ro hem ett godk�nnande.

Ibland f�rs�ker jag mig p� att sj�lv g�ra drinkar. Det blir inte alltid bra, men det brukar g� att dricka. Jag har m�ngder med snygga och bra drinkb�cker, men ofta verkar n�gon (ytterst viktig!) ingrediens saknas. Det �r inte kul att g�ra drinkar p� kalorisn�l jordgubbssylt n�r det st�r f�rska gubbar i receptet, eller att anv�nda fetmj�lk och krossade kokosflisor ist�llet f�r kokosmj�lk. Men det kan funka. Framf�r allt om de som ska dricka drinkarna �r inne p� sin femte ...

N�v�l, efter en cocktailfylld helg i K�penhamn med n�gra av h�stens st�rsta drinkupplevelser i magen har jag best�mt mig f�r att bygga ut mitt bloggimperium en smula; med drinkbloggen Cocktailflu. V�lkommen!

Tantsminkning

Sanna — Tue, 11 Sep 2007 07:32:00 +0000

När jag kom till jobbet imorse upptäckte jag att jag satt på
ögonskuggan helt ojämnt, fläckigt och fult. Jag såg ut som en av de
där tanterna runt Östermalmstorg som man ser ibland. De som med
darrande händer sminkar sig till nya jag för att kunna gå ut och köpa
bitsocker eller hundmatsburkar, och till slut ser ut som clowner från
helvetet med för mycket precis överallt.

Jag får skylla på att jag jobbade till 22 igår - och på förkylningen.

HBO b�st i sommar

Sanna — Tue, 26 Jun 2007 13:55:00 +0000

John From Cincinnati och Entourage

Att HBO �r en av de b�sta kanalerna p� att plocka fram och s�nda bra tv-serier vet de flesta redan. Och i sommar, n�r svensk tv tycks lika sommard�d som den amerikanska, s�nder kanalen b�de tredje s�songen av den numera n�stan klassiska serien Entourage samt den helt nya "surf noir"-serien John From Cincinnati.
Den f�rsta serien beh�ver v�l kanske inte n�gon introduktion. G�nget i Entourage stretar p� med livet i Hollywood och serien blir bara b�ttre och b�ttre p� l�nga och stiliga walk-and-talks. Att Debi Mazar, som jag i och f�r sig gillar, bytts ut mot Perrey Reeves (Mrs Ari) i f�rtexterna tror jag bara b�dar gott f�r s�songen.
John From Cincinnati �r � andra sidan lite av ett mysterium. Jag vet inte om jag ska appl�dera serien eller rynka p� n�san. F�rsta avsnittet pl�gade jag mig mest igenom, efter att jag imponerats av det stiliga introt och titell�ten "Johnny Appleseed" med Joe Strummer and the Mescaleros. Men n�r jag nu sett tre avsnitt k�nner jag mig m�rkbart tagen av det nedg�ngna samh�llet Imperial Beach i California, och den oerh�rt dysfunktionella familjen Yost. John From Cincinnati �r p� inget s�tt n�gon skimrande sufar-serie, utan p�minner mycket mer om en vardagsrealism s� grov att vi f�r f�lja med in p� toaletten, utblandad med Twin Peaks-aktiga mysterier och skickligt inv�vda bibliska referenser. Jag vet, det l�ter r�tt knasigt.
Rollistan �r en lustig sammans�ttning av riktiga surfproffs (Keala Kennelly och Greyson Fletcher) och, i mina �gon, dammiga f�redettingar (Rebecca De Mornay, Luke Perry och Ed O'Neill). Dessutom dyker Luis Guzman och Willie Garson upp i totalt str�lande biroller.
John From Cincinnati �r en knepig serie, men om du f�r chans b�r du absolut se den. Serien kan, om den forts�tter att uvecklas och f�rundra i samma takt som nu, bli en ny superklassiker.
Canal Plus kommer troligtvis att visa den i h�st.

Andra bloggar om: John From Cincinnati, Entourage, tv, tv-serie, hbo

Mobiltest

Sanna — Mon, 25 Jun 2007 12:30:00 +0000

Mobiltest för kommande semesterbloggning.

---- ?Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Big breakthrough

Sanna — Tue, 01 May 2007 20:06:00 +0000

CSI, avsnitt 21, s�song 7. �ntligen kom det, tolv minuter in i avsnittet:

Grissom: To me, sex without love is pointless. It makes you sad.

Sara: Well, I�m pretty sure I don�t make you sad?

Grissom: No, you make me happy.

Andra bloggar om: csi, tv, tv-serie, k�rlek

Varning f�r Stalands M�bler!

Sanna — Sun, 29 Apr 2007 14:58:00 +0000

Jag vet inte hur bra bloggar egentligen fungerar som konsumentmakt. Men om jag p� n�got s�tt kan p�verkar n�gon n�r det g�ller konsumtion, s� skulle det vara att inte handlar m�bler, eller n�gonting annat, fr�n Stalands M�bler p� S�dermalm.
Jag och Babycake best�llde en r�d Kartell Icon-lampa hos Stalands p� p�skafton men har fortfarande inte sett skymten av en lampa vi kan h�nga upp i k�ket. Vad vi d�remot f�tt p�prackat oss �r en m�ngd lampor vi inte kunnat h�nga upp.
Det b�rjade med att den f�rsta lampan vi fick verkade misst�nkt skabbig i skyddsplasten. N�ja, det beh�ver ju inte g�ra n�gonting. S� vi kapade sladdar och borrade h�l och h�ngde upp. Men n�r skyddsplasten �kte av s�g vi att den sk�ra plastlampan d�runder var rej�lt repig. Vi f�rs�kte titta fr�n olika h�ll. Hur mycket syns det? Mest om man ser den ovanf�r? Kanske inte s� mycket om man st�r vid f�nstret.
Vi var i alla fall inte alls n�jda och jag ringde till Stalands f�r att fr�ga om r�d. Den f�rsta s�ljaren jag pratade med sa att "lite repor f�r man faktiskt r�kna med". Vi tittade p� v�r upph�ngda lampa igen och dividerade. "Lite repor", ok - man kanske inte ska vara �verk�nslig. Men den h�r lampan s�g faktiskt begagnad ut.
S� jag ringde igen, och fick prata med en annan s�ljare som faktiskt h�ll med oss och bad oss komma in med lampan f�r att byta.
En vecka senare fick Babycake h�mta hem den nya, klart sv�rburna, lampan. Vi kapade sladd, h�ngde upp och drog av skyddsplasten. Lampa nummer tv� hade stora jack p� sidan och m�ngder med repor p� ovansidan. Kunde det vara s� att det helt enkelt inte gick att g�ra och frakta lamporna utan att de blev lite repiga?
Jag ringde direkt till Kartells huvudbutik p� Sm�landsgatan. "Vi har aldrig f�tt n�gon av v�ra lampor i retur", sa deras s�ljare och la till att "ni ska inte k�pa en lampa som �r full av repor. Man skulle v�l aldrig k�pa kl�der som �r upprepade eller glas fulla med sprickor?" Vi h�ll med och jag ringde tillbaka till Stalands. Den nya s�ljaren d�r var visserligen trevlig med fr�gade fr�ckt om det kanske var s� att vi gl�mt att dra av skyddsplasten och att det var den som var repig?
En vecka senare traskade vi till Stalands med lampa nummer tv� f�r att enligt principen Tredje g�ngen gilt l�ta Stalands plocka fram en lampa som var s� orepig att man n�stan skulle kunna k�nna hur den gl�nser genom kartongen.
Vi l�mnade in lampan redo att ta emot v�rt tredje f�rs�k. Men n�, den h�r g�ngen hade tyv�rr leveransbilen missat v�r lampa, som l�g kvar ute p� huvudlagret i f�rorten.
P� fredag kommer f�rhoppningsvis v�r n�sta lampa. Den kan vara repig, den kanske till och med har fel f�rg. En sak �r i alla fall avgjord: Stalands har missat sina chanser �ven om de lyckas plocka fram en lampa i gl�nsande guld.

Andra bloggar om: konsumentmakt, kartell, stalands, icon, lampa, inredning

NINs Year Zero - i realtid

Sanna — Tue, 17 Apr 2007 20:59:00 +0000

Trent Reznor rattar loss i studion.

Ok, jag m�ste ju vara galen som g�r det h�r. N�ja. Nine Inch Nails nya skiva Year Zero, som realtidsrecension*.

01. hyperpower!
00:00 T�ta trummor, l�ter n�stan som att den skulle kunna vara inspelad live. Rockigt. Ingen s�ng? Kanske mer som en introl�t? Hyperpower? Jag kommer att t�nka p� kraftledningar ...
00:33 Snyggt ljud, som en st�rning som ligger p�. H�gt uppdraget brus. Fortfarande ingen s�ng. Helt klart en introl�t. Kort �r den nog ocks�.
01:05 Ljudet �kar och byggs upp - det l�ter galet och f�rvridet, sinnesmangel.
01:19 H�rligt, nu �ser det rej�lt. Skrik i bakgrunden, kvinnor�ster kanske. Fortfarande ingen Trent. Kort l�t, bara runt 1:40 l�ng.

02. The beginning of the end
00:00 Trummor, jag tror att Trent gillar trummor. Domedagstitel.
00:09 �h, �ntligen Trent - hej d�r! L�tarna blir ju inte samma sak utan hans r�st. L�ter l�gm�ld rock, inte ointressant - men inte j�tteintressant heller.
00:34 Way, tonartsh�jning! Inte illa, snyggt. Och gitarren h�ngde med. Det h�r gillar jag. D�remot tycker jag att Trent f�rsvinner lite i ljuden. Jag gillar att h�ra honom tydligare. Men det kanske v�xer om man lyssnar i lurar.
01:04 Rej�l �kning av ljuden. L�ten b�rjar �sa rej�lt. Nu v�ntar vi bara p� att Trent b�rjar skrika. Tydlig tamburin.
01:33 Jag gillar helt klart n�r som l�ter som en refr�ng. Fast man vet ju aldrig riktigt vad som �r refr�ng med NIN.
01:54 Men vad �r det med trumman? Jag tycker att den tar �ver f�r mycket, men inte p� ett snyggt s�tt. Den k�nns mekanisk och omelodi�s.
02:13 Nu h�nder det mycket. Jag gillar verkligen n�r Trent drar p� i slutet av l�tarna och l�ter dem v�xa. Rej�lt distat och vridet, men melodin ligger kvar i bakgrunden. Avslutande trummor, gillar inte de d�r trummorna. Ganska kort l�t f�r att vara NIN, eller hur?

03. Survivalism
00:00 Ah, f�rsta singel. Den har jag ju h�rt n�gra g�nger redan. Den funkar rej�lt bra live. Jag gillar verkligen blippet i bakgrunden.
00:15 Trent viskar. Verkar bli en del viskande p� den h�r skivan.
00:22 �h, det h�r �r s� snyggt. M�rkt vibrat som v�xer upp i refr�ngen. Trent g�r sig klart b�st n�r de �ser p� rej�lt. Oerh�rt speedad refr�ng Man kan se hur han hoppar till musiken. Refr�ngen sitter klockrent. Det h�r �r helt klart en l�t som v�xer f�r varje g�ng. Jag f�rst�r att den blivit singel.
02:00 K�rs�ng! Fint, kan fungera - men det l�ter lite popigt. Och gn�lljudet �r tillbaka. Jag �r dock fortfarande inte s�ld p� trumljuden s� h�r l�ngt. Men jag gillar hur tempot tycks �ka i l�ten.
03:16 Gitarrmangel. Och Trent viskar. Det g�r han bra, men h�r drunknar han n�stan. Klassiskt gitarrgnisselslut, k�nns lite enkelt. Som om de vill avsluta med att dunka s�nder intrumenten mot golvet.
03:30 Trent viskar, och det g�r han bra, Men h�r drunknar han n�stan.
L�ter som att l�ten g�r p� upph�llning med utdraget avslut. Jag gillar klart b�ttre n�r Trent �kar mot slutet ist�llet f�r att sl� av.

04. The good soldier
00:00 B�rjar n�stan lite funkigt. Men vad �r det med titlarna p� den h�r skivan - �r de inte lite pretto?
00:10 Tydlig s�ng, men v�ldigt utdragna nasala ord; "meee", "streeet". K�nns inte s� mycket Trent.
00:33 Tamburinen igen! Lite mysigt n�r den dyker upp d� och d�.
01:01 Nu �r trummorna s� d�r plastigt mekaniska igen. Undra hur han t�nkt?
01:07 �h, det blev ju en finst�md melodi av det h�r, mysigt? "Trying to believe".
02:08 Ballad-NIN. Inte min favorit direkt. Fast jag �r �vertygad om att jag kommer att �lska den n�r jag f�tt lyssna igenom n�gra g�nger. Alltid sv�rt med f�rsta intrycket.
02:05 Stora gitarrljud, l�ter ganska l�ttsm�lt. Lite f�r poprockigt. Den h�r skulle kunna g� p� Mtv, och det �r nog lite av ett underbetyg.

05. Vessel
00:15 Bra start. Fullt av trasiga ljud. Distat. H�gfrekvent. L�ckert!
01:27 Gr�tig s�ng, m�nga r�ster som byggs upp p� lager.
01:45 �h, jag �lskar helt klart ljudet som n�stan l�ter som n�r en bil sl�pas �ver ett golv. J�ttefint gnissel. L�ter n�stan som att det k�rs bakl�nges?
03:10 Fint hur l�ten bygger upp och bryter ner - om och om igen. Jag ser framf�r mig hur Trent rycker, vrider och drar i sina sm� rattar.
03:35 Nu �r det riktigt syntigt, ljud fr�n flera h�ll. Undra om den h�r l�ten egentligen ska spelas upp i surroundljud? Det skulle nog kunna bli ganska l�ckert att h�ra hur de olika ljudmattorna studsar mot varandra. Det h�r �r nog en favorit s� h�r l�ngt - men vi l�r nog inte f� se den p� hovet i augusti, om inte AC ska ratta loss h�nderna p� sig. Kanske �r den h�r l�ten f�r keyboardisten var "The Perfect drug" �r f�r trummisen - n�stan om�jlig att spela live?

06. Me, i'm not
00:00 B�rjar bra, p�minner faktiskt lite om f�rra l�ten. M�rkt, domedagsaktigt. Dova trummor som ekar fram och tillbaka. Jag gillar den vibrerande tonen.
00:29 Trent viskar. �r det h�r Nu-ska-Trent-viska-skivan, eller? Jag skulle �nska att han gn�llde lite mer. Gn�llde och skrek.
00:57 What the ...? Ett eko? Var det ett eko jag h�rde, p� s�ngen?
00:20 "Hard to belive"? Sj�ng han inte det i f�rra l�ten? Jag kan i och f�r sig ha h�rt fel.
00:38 �h, det h�r �r s� fint. Melodin som g�r i ett gn�lligt glidande ljud och s� resten av ljuden som en stickigt matta i bakgrunden. Trent viskar mest - och s� lite eko p� det. Ekot vinner i l�ngden.
02:22 Falsettopparna i s�ngen �r s� d�r. Det l�ter s� sn�llt.
03:28 L�ten smyger sig p�. Melodiljudet, som en varningssignal k�rd genom filter, �r s� snyggt. Och s� "Hey, Can we - stop?" - j�ttel�ckert.
04:04 Ljudmattan �kar och bygger. Han l�gger verkligen ljuden lager p� lager. Det gillar jag. Ingen glad l�t det h�r.

07. Capital g
00:09 Men oj, rappar Trent? "I pushed a button", "You pushed a button", Politiskt. Det l�ter r�tt kn�ppt. Antingen f�rs�ker han att g�ra sig till, eller ocks� �r han ironisk?
00:30 Undra om det �r samarbetet med El-P som gett mersmak? Jag har annars f�r mig att jag l�st att han inte gillar hiphop. MOP spelar i Stockholm ikv�ll, de skulle absolut kunna g�ra en cover (en bra cover) p� den h�r l�ten.
01:15 Det h�r l�ten skulle vara kul att se live. Trent skulle kunna hiphop-dansa med h�nderna medan han rappar!
03:00 Inte en av skivans b�sta l�tar, �ven om gunget �r bra. Den kanske �r s� politisk att den blir tr�kigt? Allt �r s� allvarligt helt pl�tsligt. Och det h�rs i ljuden.

08. My violent heart
00:21 Trent pratar, pratviskar. �r det politik nu igen? Jag kommer att t�nka p� Bomb the Bass. Minns ni honom? Han har gjort en riktigt bra l�t d�r han samplar ett telefonsamtal med f�rfattaren Will Self. Det l�ter lite s� h�r. Mumligt och m�rkt.
01:13 D�r kom �set! Fint!
02:45 Gnissel. Me like!
03:44 Totalt uppfuckade h�rdrocksgitarrer. Allt som f�r Trent att ta i med r�sten �r bra f�r mig.

09. The warning
00:00 Mycket brus och studsande ljud.
00:21 Glidande gitarrer. Man kan ana Trent l�ngt in i ljuden.
00:45 Trent pratsjunger genom ett filter.
01:25 "You�ve become a virus". Jag saknar gamla Trent som inte �r s� politisk, men textraden �r bra. Mer sex, mindre politik. V�ldigt mycket gn�lliga och br�tiga gitarrer. Inte en av mina favoriter.

10. God given
00:00 B�rjar alla l�tar p� en den h�r skivan likadant? K�nns n�stan s�.
00:19 Det h�r oljudet gillar jag. Det ligger i flera niv�er.
00:35 Rappar Trent igen? Vad �r det h�r?!
00:54 Bra Trent, skippa rappet och ta i lite ist�llet. �ka!
01:09 "Come on, everybody sing a long"? L�gg av ...
00:33 D�r tystnade ljudet n�stan helt. Och sedan �r det taktfasta beatet tillbaka. Jag tycker inte att musiken k�nns arg l�ngre - den h�r l�ten �r mer tam. N�, jag vet inte ...
03:15 N�stan lite scratch i bakgrunden. Det l�ter tufft. L�ten v�xer absolut. Taktfast beat �r inte s� illa trots allt.

11. Meet your master
00:00 OJ! Add N to X, det h�r hade l�tt kunnat vara en Add N to X-l�t! Undra om Trent gillar dem? De �r verkligen m�stare p� gnissel. Oj, nu blir jag sugen att lyssna p� n�gon av deras skivor. N�ja.
00:49 Nu �r det ganska rockigt med gitarrerna i bakgrunden. �ven om de �r rej�lt trixade med.
01:11 �ntligen lite drag i s�ngen! Jag har v�ntat tio hela l�tar p� det h�r! Fast det �r inte Trent i sitt ess, jag tycker �verlag att han �r f�r nedtonad p� den h�r skivan. Jag saknar gamla Trent.
02:59 Fin v�ndning i ljudet. Allt �r mycket t�tare nu.

12. The greater good
00:00 Fint gnissel mellan l�tarna. Jag gillar verkligen n�r de g�r i varandra.
00:17 Trent viskar i bakgrunden. "Breath"? V�ldigt mycket viska blir det.
00:48 Oljefat p� dist och genom filter ihop med ett gnissel som n�stan l�ter som en �dla som kilar fram. Det �r v�lkomponerat - och l�ter v�ldigt ledsamt.
01.38 G�r det att h�ra vad Trent viskar? Det k�nns som att den h�r l�ten h�nger ihop bra med b�rjan av skivan. Det �r en del soundtrack f�r en �de v�rld, �ver det. N�stan filmiskt. Eller tar jag i nu kanske?
01:34 Han l�ter n�stan lite l�skig n�r han sjunger "breath - us in". Eftersom det n�stan inte g�r att h�ra vad han sjunger g�r det att l�sa in n�stan vad som helst.

13. The great destroyer
00:00 L�tarna bilder ihop sig bra. De n�stan glider mellan varandra.
00:20 Lite mer vanlig rockl�t �ver den h�r. Eller kanske inte ...
01:43 Oj, nu bryter hela l�ten upp. Snyggt. �ven om jag inte �r s� t�nd p� den Queenaktiga k�rs�ngen.
02:27 Betydligt mycket mindre gitarrer s� h�r i slutet av skivan. V�ldigt mycket analoga syntar �ver ljuden. Bra avslut.

14. Another version of the truth
00:00 Den h�r l�ten b�rjar bara som ett surr, som v�xer.
00:23 Nu kan man ana en ledsam pianomelodi.
04:00 Avslutas med ett fint surr. Ingen s�ng p� l�ten. Men ett v�ldigt fint mellanspel.

15. In this twiligh
00:00 Trummorna �r tillbaka. Trent likas�. Och en hund som sk�ller i bakgrunden?
00:35 K�nns ovan att Trent f�rs�ker att finsjunga mellan/ovan p� alla snygga oljud.
01:04 Nu tar han i. Sk�nt med upptempo. Skriken fr�n f�rsta l�ten �r tillbaka.
03:31 Den h�r l�ten f�r mig inte alls att t�nda. Visst �r det finst�mt, men jag vet inte. Eller ocks� b�rjar jag bli tr�tt p� den h�r id�n ...

16. Zero-sum
00:00 Ok, sista l�ten. B�rjar som en lugn l�t. Melodi p� piano. P�minner absolut om f�rrf�rra l�ten. Viskande r�st i bakgrunden. Eller lager av fina oljud, som drar och glider, �ver allt.
01:30 Repetativt. Undrar om den kommer att v�xa? Mer piano.
02:18 Trent �r inte alls huvudperson i de h�r l�tarna. Musiken f�r v�ldigt mycket mer utrymme. Jag vet inte alls om det �r bra eller d�ligt. Jag gillar ju Trents s�ng. Men det h�r �r n�got nytt, k�nns olikt NINs tidigare skivor.
04:17 "May good have mercy". Jag �r inte alls s�ker p� var skivan l�mnar oss. Ensamt piano som d�r bort mot ett svagt moln av surr.

Uppdaterat 23:24: Nu n�r jag lyssnat klart och plockat ut skivan ser jag att den faktiskt bytt f�rg - klockrent!

* Jag har inte h�rt skivan tidigare, k�pte den idag. Min id� �r att helt enkelt lyssna igenom den och skriva ner vad jag t�nker medan jag lyssnar p� l�tarna. Jag �r inte helt s�ker p� om det �r en recension. Kanske mer en reflektion?

Andra bloggar om: NIN, Nine Inch Nails, Year Zero, recension, Trent Reznor

Lunchl�dslivet

Sanna — Thu, 12 Apr 2007 20:30:00 +0000

Var det verkligen meningen att mitt liv skulle bli ett s�dant d�r man sl�par runt p� lunchl�dor? Blir det inte b�ttre �n s� h�r?

�ntligen NIN

Sanna — Mon, 09 Apr 2007 13:37:00 +0000

NIN ig�r p� Annexet. Foto fr�n nin.com.

Ig�r var Nine Inch Nails i Sverige f�r andra g�ngen n�gonsin. Jag s�g dem inte f�rra �ret. Men om de kommer tillbaka hit en g�ng till i h�st, s� som snacket l�t ig�r kv�ll, �r de ett m�ste.
Trent Reznor i kortklippt och stora k�ngor p�minner mest p� h�ll om en n�got magrare Henry Rollins. P� n�rmare h�ll ser han tr�tt ut. Men givetvis �r han genial, fast sn�l med mellansnack, och allt l�ter str�lande. Basen i n�gra av l�tarna �r s� tung att kl�derna rent fysiskt l�ttar fr�n huden. Att byta ut lyxgitarrerna mot billigare varianter som bandet sedan krossar mot scenen k�nns lite pubertalt, men visar tydligt att extranummer inte �r att t�nka p�. Men fr�mst vittnar det om ett fint samspel bandet emellan, precis som n�r de allihopa s�tter de gigantiska industrilamporna, som vakar �ver scenen likt stora rymdskepp, i gungning - och det utan att en enda lampa krockar med en annan.
Bandets synth tech ber�ttar efter konserten att Trent �r oerh�rt petig och inte sl�pper ifr�n sig ett ljud om inte allt l�ter perfekt, vilket ju givetvis kan bli lite jobbigt n�r en hel del av musiken sk�ts med analoga synthar, som m�ste st�mmas f�r hand inf�r varje spelning. Och det k�nns v�ldigt typiskt Trent som ju inf�r f�rra skivsl�ppet gick ut p� bandets webb och bad fansen att inte ladda ner l�tarna som mp3or eftersom ljudkvaliten blir s� d�lig.
Trents NIN l�ter live s� som Alan Wilders Recoil skulle l�ta om Wilder v�gade bli m�rkare, och det �r ett mysterium att de tv� bara samarbetat en enda g�ng (se min uppdatering). Mellan alla t�ta gitarrer och vr�l �r NIN smarta sm� slingor och knepiga ljud byggda med samma finurlighet som hos Recoil - och de �r l�ng l�ngt ifr�n missuppfattningen att NIN �r n�got slags speed metal med melodier.
Konserten ig�r kommer att hamna bland 2007-�rs topp fem, och jag kan inte annat �n h�lla med Times n�r de f�r n�gra �r sedan uts�g Trent till en av musikv�rldens viktigaste musiker.

Uppdaterat 10/4 10:43:
Nu �r det jag som blandar ihop saker �t h�ger och v�nster. Det �r ju givetvis Douglas McCarthy, Nitzer Ebb, som jobbat ihop med Recoil p� skivan Unsound Methods. Inte Trent Reznor. Jag �r d�remot �vertygad om att Reznor skulle kunna g�ra storverk tillsammans med Recoil, �ven om Alan Wilder sj�lv inte verkar s� supert�nd: "Yes - we have met on a couple of occasions. I found him to be a little shy but quite friendly. Can't really see that a musical collaboration would work since we both like to be in control of things. I have heard 'The Fragile' which I have already commented on in this forum. If Trent wanted to do a Recoil remix, I'm sure I'd let him have a go. Likewise, if he wanted me to do something for him, I'd most likely oblige." (recoil.co.uk)

Andra bloggar om: Nine Inch Nails, NIN, Trent Reznor, Recoil, konsert, Recoil

SATC goes Six Degrees

Sanna — Sun, 01 Apr 2007 20:05:00 +0000

Men j�sses, det h�r �r bara f�r mycket ... jag vet inte vad! Hur kan Smith (Jason Lewis) i Sex and the city p� allvar dyka upp som Todd i senaste Six Degrees och ragga upp och ligga med Whitney (Bridget Moynahan) som ju spelar vidriga Natasha i SATC? Snacka om att n�gon inte gjort sitt castingjobb ordentligt!

Andra bloggar om: SATC, Sex and the City, Six Degrees, Smith, Jason Lewis, Bridget Moynahan

Men satan, LCD Soundsystem!

Sanna — Wed, 14 Mar 2007 18:21:00 +0000

LCD Soundsystems nya skiva "Sound of Silver" �r s� sjukt bra att det n�stan blir lite obehagligt. Det var l�nge sedan jag lyssnade p� en s� t�t skiva med s� fantastiskt mycket suver�na ljud. Och trummorna, suck trummorna ...
Eller som Green Pea-ness skriver i sin realtidsrecension av skivan:
" [...] when Murphy's filling his tracks out, he fills them the fuck out, and not just with the same little crap either, but with fully unique rolls and fills. I mean, there are no less than like four distinct ones in the space of like a minute here. Drum fills: the new cowbell?"
"Drum fills: the new cowbell" - word!
James Murphy �r genial. Han sjunger inte alltid helt klockrent, men h�r �r texterna s� t�ta och ljuden s� bra programmerade att man n�stan blir matt.

Andra bloggar om: LCD Soundsystem, musik, Sound of Silver, James Murphy

Mer vardagsdesign

Sanna — Thu, 08 Mar 2007 10:22:00 +0000

I min jakt p� vardagsdesign uppiffad med riktigt fr�ck design, har jag hittade de h�r designade elurtagen. Det �r Mina Wu, i Amsterdam, som har kommit p� id�n. Hon s�ger s� h�r:
?I like those kinds of things that everyone has but no one notices. I just pick them up and make people notice them. For my graduation at the Rietveld I made hand-drawn wallpaper decorated with flowers. The flowers grow into the electric socket because the electric socket is part of a wall and I don?t want to ignore it and leave it as a plain hole. Gijs Bakker came to visit the graduation exhibit and picked out the electric socket.?
Det �r en otroligt s�t id�, och jag skulle g�rna ha ett g�ng s�dana hemma. Men som vanligt, inte helt l�tt att f� tag i ...

Andra bloggar om: design, vardagsdesign, formgivning, Mina Wu

Bl�ser p� jobbet

Sanna — Wed, 28 Feb 2007 10:31:00 +0000

Oj, vad det bl�ser p� jobbet - men det �r ganska kul.

Tv-serie line-up

Sanna — Sun, 11 Feb 2007 17:40:00 +0000

S�, inf�r mitt stundande projekt att ta reda p� hur m�nga avsnitt det kr�vs (och vad det berodde p�) innan jag fastnar i en f�r mig helt ny tv-serie, har jag funderat �ver vilka serier jag b�r v�lja. Helst vill jag se s�dana som inte �r s� omskrivna �n. Jag vill inte ha f�r mycket f�rkunskap eller redan en uppfattning om dem. Det �r i och f�r sig sv�rt att hitta s�dana serier. Framf�r allt om jag t�nkt mig n�gorlunda h�g kvalitet p� programmen.
Hur som helst. Min f�rsta lista, som s�kert kan komma att revideras, ser ut s� h�r:

Dirt - tv-romkom med exv�nnen Courtney Cox, som spelar Lucy Spiller, en skoningsl�s chefredakt�r f�r tv� skvallertidningar i Hollywood. Hade premi�r den 2 januari, s� serien �r ganska s� ny. Serien lockar lite eftersom den utspelar sig p� en tidningsredaktion. Courtney Cox lockar inte.

Big Love - HBO-drama som redan g�tt en s�song. Dock vet jag inte s� mycket om den f�rutom att rollistan ser mycket lovande ut. Handlar om en man, Bill Paxton, som lever i tre familjer med tre fruar, tre hush�ll och totalt sju barn. Os�kert dock om familjerna k�nner till varandra? Serien lockar f�r att storyn verkar s� twistad och f�r v�l komponerad rollista.

Drive - har �nnu inte haft premi�r. Men bakom serien st�r Tim Minear (Buffy, Firefly) vilket ju verkar lovande. Dock �r ploten att ett g�ng m�nniskor t�vlingsk�r p� liv och d�d genom USA en aning trist. Serien verkar s�ndas f�rst i april, s� det �r mycket m�jligt att jag v�ljer bort den.

Shark - komedi om den mycket sj�lvs�kre advokaten Sebastian Stark, James Woods. Kan vara kul.

eller

30 Rock - med Alce Balwin som chef f�r den fiktiva tv-serien "The Girlie Show". Verkar p�minna lite om Studio 60, men inte lika smart.

How I Met Your Mother - komedi som redan �r inne p� sin andra s�song. Verkar l�ttsam men mycket rolig.

Day Break - t�nk M�ndag hela veckan med Bill Murray, men plocka bort Murray, staden Punxsutawney och allt gull-lull och ers�tt det med mord, poliser och storstad.

Ser nu att det egentligen bara �r komedier/drama p� listan. Jag f�r n�stan l�tta upp lite med n�gon annan genre. Men det k�nns faktiskt lite tamt med nya sp�nnande action/thriller-serier. Dessutom har jag sex serier p� listan, s� en m�ste bort.
N�sta fr�ga �r hur jag ska lyckas kl�mma in s� m�nga helt nya serier i mitt redan ganska fulla tv-schema - och vad stackars Babycake kommer att tycka ...

Och f�rresten, f�r alla Life on Mars-fans, s� verkar det faktiskt som att det kommer en s�song tv� med start nu p� tisdag.

Andra bloggar om: tv, tv-serier, tv-serie, Dirt, Day Break, Drive, Big Love, How I meet your mother, Shark, 30 Rock, , Life on Mars

Diskho-smycken?

Sanna — Tue, 06 Feb 2007 14:54:00 +0000

Sedan vi skaffade diskmaskin f�r n�gra �r sedan diskar jag ganska s�llan f�r hand. Men de g�nger jag st�r d�r och bl�nger ner i fulgr�a metall-diskhon k�nner jag mig inte direkt som n�gon lycklig husmor. Men nu? Brasilianska Joana Meroz har designat ett g�ng helt underbara - ja, vad ska man kalla dem - diskho-smycken kanske? De �r fantastiskt vackra, och jag skulle s� g�rna vilja ha dem. Men som det ser ut nu verkar de inte ens vara till salu. Typiskt!

Kartl�ggning av tv-beroende

Sanna — Mon, 22 Jan 2007 22:50:00 +0000

Jag gillar tv. Jag gillar verkligen tv. Hej, jag heter Sanna och jag gillar tv. S� - nu �r det sagt.
Jag tror att jag f�ljer fler tv-serier �n vad de flesta g�r. Och f�r mig som heltidsarbetande storstads-dinky med pojkv�n tar det f�rst�s rej�lt med tid. Efter en snabb �verslagsr�kning f�r jag fram att jag i snitt ser tolv timmar ren tv-dramatik i veckan. Det �r en hel del. Men s� �r jag ocks� v�ldigt stolt �ver att f� chansen att leva i en tv-tid d�r 43-minutersunderh�llning (till med ofta) rent manus- och regitekniskt kan vara l�ngt mycket b�ttre �n Oscarnominerad l�ngfilmsdito.
Sj�lvklart v�ljer jag mina serier med mycket stor omsorg och ser bara de som jag anser vara extremt h�gkvalitativ tv-kultur (f�rutom n�gra f� l�ttsamma undantag).
Hur som helst. Nog om detta. Det jag funderat �ver den senaste tiden �r vad det �r som f�r mig att fastna i alla dessa produktioner. N�r �verg�r en serie fr�n att bara vara underh�llande till att bli ett knappt kontrollerbart sug? Jag har en teori om att alla tv-serier fastnar f�rr eller senare, om man bara ser tillr�ckligt m�nga avsnitt av dem. Men hur m�nga avsnitt kr�vs det? En riktigt bra pilot? Tv� avsnitt s� att man hinner l�ra k�nna karakt�rerna? En halv s�song? Tv� s�songer?
F�r att bena ut det h�r har jag best�mt mig f�r att f�lja fem f�r mig helt nya serier fr�n start f�r att se hur m�nga avsnitt det kr�vs innan jag totalt fastnat i dem. Det finns givetvis en m�jlighet att jag inte alls fastnar - och det s�ger nog en hel del om serien. Men jag r�knar med att f�rr eller senare vara s� fast att jag inte bara hyllar produktionen, utan att jag ocks� l�ngtar efter n�sta avsnitt.
Det h�r kan om�jligt bli en r�ttvis j�mf�relse. Vissa serier �r helt enkelt b�ttre �n andra. Vissa �r l�ttare att ta till sig. Vissa �r s� smart uppbyggda att man bara m�ste se mer. Eller roliga. Men m� s� vara. De ska i alla fall f� en helt �rlig chans.
Fr�gan �r dock vilka fem jag ska v�lja. Jag ska fundera p� det under dagen. Kom g�rna med f�rslag!

Andra bloggar om: tv, tv-serier, tv-underh�llning, tv-kultur, tv-blogg, tv-unders�kning, popul�rkultur

Teknik att dregla �ver

Sanna — Fri, 19 Jan 2007 12:50:00 +0000

Jag fyller 30 i �r. Om jag bara fick �nska mig en sak s� skulle det absolut vara Hemmant Jha underbara cd-spelare. Suck.

Dexter snyggast i tv

Sanna — Tue, 16 Jan 2007 13:10:00 +0000

Precis i b�rjan av julhelgen s�g jag klart den amerikanska serien Dexter. Serien �r givetvis str�lande bra, och rollistan perfekt komponerad med Michael C. Hall (Six feet Under) som sj�ll�sa Dexter. Men det som framf�r allt f�ngat mig �r seriens intro. Om Dexter var en av de b�sta tv-serierna f�r 2006, s� �r dess intro det b�sta under 2000-talet, eller kanske n�gonsin? Introt, som faktiskt �r �ver en och en halv minut l�ngt, visar huvudpersonen Dexter som n�stan lidelsefullt v�ldsamt g�r sin frukost. Fotot �r svettigt n�ra och musikens melodi�sa men n�stan lite st�rda plinkande, av komposit�ren Rolfe Kent (Sideways, bland annat), passar perfekt.
�ven om du inte har chansen att se serien (Canal Plus har precis b�rjat s�nda den h�r i Sverige) finns introt tillg�ngligt p� n�tet. Kolla sj�lv!

Andra bloggar om: Dexter, intro, tv, tv-serie, foto, Canal Plus

Ny�r i Barcelona

Sanna — Sun, 07 Jan 2007 20:24:00 +0000

Ny�rsvindruvor. En f�r varje klockslag vid 12. Restaurang Cinc Sentits i Barcelona.

Andra bloggar om: Barcelona, Spanien, ny�rsafton, 2007

Papabubble

Sanna — Fri, 05 Jan 2007 17:06:00 +0000

V�rldens just nu s�taste socker. Papabubble i Barcelona.

Andra bloggar om: Barcelona, godis, foto

�ntligen tyst utanf�r pub

Sanna — Wed, 06 Dec 2006 12:37:00 +0000

Varje morgon, lunch och kv�ll, g�r jag f�rbi Pubs nya julskyltf�nster. Ni vet, d�r k�nda (pop)svenskar f�tt designa/inreda varsitt skyltf�nster? Och imorse var f�rsta g�ngen som det var lugn och ro utanf�r p� gatan. De stora h�gtalarna som Pub h�ngt upp runt sina f�nster har spelat j�tteh�g musik n�stan ovanbrutet i �ver en vecka nu. Visst �r det lite kul, och ofta r�tt ok musik, men det �r s� v�ldigt h�gt. Jag har k�nt mig lite som en tant varje g�ng jag g�tt f�rbi och suckat �ver volymen.

Men imorse var det tyst. Jag vet inte om det �r grannarna som sagt stopp eller om Pubpersonalen gl�mt s�tta p� bandspelarna - men det var s� sk�nt. Lite som att staden, �ntligen, f�tt tillbaka ljudrummet.