yukio

Tack!

Jag tackar och niger och bockar och njuter!

www.iskall.com

"Sex in the commercials"?

Det kom ett sanslöst nyhetsbrev till redaktionen idag.

För att bara citera några rader:
"Serien Sex in the city har fått kultstatus. Inte för att ämnet sex är nytt, utan för att nu har båda könen rätt till ämnet även i media. Först kom tv:n, sedan färgen, och nu kommer kvinnan."
[---]
"Som vanligt är imitation första steget, men nu äntligen kanske kvinnor får vara mer än objekt i den gubbsjuka reklamen. Kanske får vi se olika varumärken inta seriens olika roller? Vilken roll passar ditt varumärke: Carrie, Samantha, Charlotte eller Miranda? Ja, utan tvekan blir det mycket Sex in the commercials framöver."
Källa: www.detectiveMarketing.com

Haha! Vad menar han!? Att det blir mer sex i reklam, men sex på kvinnors villkor? Eller att kvinnor nu kommer in i reklamen, inte som sexobjekt, utan som personliga profilerade huvudroller? Eller att varumärken nyttjar den image som finns runt karaktärerna i Sex and the City? Och på vilket sätt kopplar han egentligen mellan imitation och kvinnans roll i reklamen?
För att ha ett företag som kallar sig DetectiveMarketing, har han varken speciellt bra span på trender eller reklamnäsa. Är det någon som förstår vad han egentligen menar!?

Lissabon topp 5: barer

Här kommer, på begäran, en första del i min Lissabon topp 5-guide.

Topp fem barer:
1. Pavilhao Chines. Strålande bra bar med fräck inredning. Missa inte att gå in i barens inre rum, gå på den stiliga toaletten eller ta en rejäl titt i den snygga drinkboken. Kan vara mycket folk på helgen. Tips är att komma dit runt halv tolv-tiden.
Ta sig dit: Ta Gloriabanan upp till Bairro Alto och gå sedan den första gatan (Rua Dom Pedro) du kommer upp på en rejäl bit åt vänster. När du gått förbi en Selectbutik kan du börja hålla utkik efter en rödlackad, låst, dörr. Ring på klockan så kommer en stiligt klädd kypare och öppnar.

2. Bairro Alto generellt kryllar av bra barer, överallt!
Håll er kring gatorna runt Diario de Noticias. Barkulturen fungerar så att man beställer sin drink och sedan går ut på gatan framför baren och står och hänger med resten av gästerna. På så sätt kan en miniliten bar ta rejält mycket folk. Börja tex med Portas Largas, på Rua Atalaia, baren Café Suave eller den mexikanska tequilabaren som jag just nu inte minns namnet på.
Tips: Börja sent, tidigast runt elva.

3. Gaybaren Setimo Ceu gör världens bästa caipirinhas. Drick och njut! En drink bör inte kosta mer än ungefär 5E.
Ta sig dit: Ligger på någon av smågatorna i Bairro Alto.

4. Jazz- och journalistbaren Páginas Tantas är inte bara jättesnygg, de spelar också bra musik och gör mycket goda (och starka!) drinkar.
Ta sig dit: Ligger på någon av smågatorna i Bairro Alto.

5. B´Artis är en söt liten ruff bar. Första gången jag var där, innan Portugal hade gått med i EU, drack vi riktig Absint.
Ta sig dit: Ligger på någon av smågatorna i Bairro Alto.

För karta, se utmärkta hot maps.

Kill Bill

Jag såg Kill Bill vol 2 på bio igår. Jag antar att det är en sådan film som man "borde" ogilla. Mycket våld och Uma är benig och okvinnlig och manuset tamt. Men jag gillar faktiskt filmerna skarp. De är snygga, smarta, sexiga, elaka, våldsamma och helt underbara. De är en njutning att se.
Ytlig estet som jag är tycker jag extra mycket om musiken och filmens formspråk. Även om manuset bitvis faktiskt brister så är bilderna enormt vackra. Uma är skinny men otroligt snygg i sin pojkaktiga enkelhet. Miljöerna, till och med den skitiga husvagnen, är (skit)snygga och rollerna/skådisarna mycket begåvat handplockade. Tarantino kanske har falnat när det gäller att skriva repliker men hans öga, och öra, är knivskarpt.

När jag kikade runt på den officiella Kill Bill-sidan slog det mig vilken stor marknad filmen ändå blivit. Det här är absolut ingen udda indiefilm som bara ses av ett fåtal eller som bara kommer att hamna på filmnördarnas proppfulla dvd-hyllor.
Bland några saker, som man ju bara måste ha, från filmerna återfinns Kill Bill-dockorna, Kill Bill-koppen samt Kill Bill-lunchlådan. Titta och njut! (Även om jag själv blir lite förvånad över hur en så snygg film kan generera så fula prylar?)

Goood morning & hämd

Bra morgon idag. Jag lyckades hitta rena kläder, trots att vi missade att tvätta i söndags. Babycake och jag börjar bli experter på att leta fram udda, men rena, kläder ur garderoben. Fast jag blev tvungen att låna strumpor av honom.
Och så är det fint väder ute, inte alls lika kall vind som igår och himlen är totalt molnfri.
Jag har mitt kaffe (har gått över till att bara dricka dubbel latte från automaten - fast med socker) och jag har mitt mineralvatten med smak av citron/lime.
Och när MU kommer på (eh, bruden - hur är det med minnet!?) att hon glömt att lämna in en text som ska in i det nummer jag jobbar på nu, så rycker jag bara på axlarna och ler och säger: "Åh, det gör inget alls". Och i bakhuvudet mal tanken att jag nästan längtar efter en smäll. En stor jävla smäll som ska vara det yttersta beviset på att om de inte gör sitt jobb så kan jag inte göra mitt jobb och resultatet blir en försenad tidning med en fet räkning på 200 tusen till tryckeriet. Och jag vet att när jag inte längre "täcker upp" för dem så kommer smällen förr eller senare.

Jag längtar till stunden precis innan smällen, när MB stressar runt på redaktionen och sliter sitt hår för att vi inte är klara och jag, vid klockan 19, packar ihop och börjar dra mig hemåt. "Ska du gå!?" kommer han att pipa med hög röst. "Japp", kommer jag att svara. "Jag har jobbat nio timmar idag så nu är det dags för mig att (gå hem och köra ungarna till träningen=MU) och (måste kila, ska spela basket=MM) och dessutom (har jag massor av privata mail att svara på=MB) så jag kan faktiskt inte stanna längre! So long!"

Ack, den hämden den hämden...

Nolltolerans

Jag har infört nolltolerans på jobbet från och med onsdag förra veckan. Det innebär att jag:
1. Inte tänker tjata på andra att de ska hålla sina deadline. Jag tänker inte ens påminna dem om att det börjar bli riktigt ont om tid, de har sina utsatta deadlines för hela året och måste försöka hålla dem.

2. Inte kommer att stressa ihop sidor och form bara för att jag får materialet för sent. Jag tänker inte stressa ihjäl mig och må piss eller göra ett dåligt jobb. Är en text fyra dygn sen blir den kanske inte fyra dygn sen hos mig, men absolut två dygn.
3. Inte tänker jobba över mer för andras skull. Eftersom att jag är sista ledet i produktionen blir det jag som får jobba över när de andra lämnar sent. Men no more! 8 timmar that is it! Vill någon att jag jobbar mer får de för fan börja betala för det!

:)

Fredagsfyran v. 17

Svåra frågor den här veckan. Vet inte om jag egentligen kan eller är rätt person att svara, men jag gör ett försök!

1. Behövs civil olydnad/ utomparlamentariska aktioner som ett komplement till demokratin?
Kanske om de utförs på rätt sätt. Jag är osäker på om civil olydnad i sig själv är bra - men att alltid följa de uppsatta normerna och tro att "bara jag röstar på rätt parti vart fjärde år så kommer allt att lösa sig" är naivt.
2. Vet du några exempel på “bra” aktioner?
Min erfarenhet är att många aktioner ofta slutar i kravaller - och våld, oavsett form, är aldrig rätt väg. Det finns ju också icke godkända demonstrationer som kanske är godhjärtade men ofta verkningslösa. Men kampen om almarna i Kungsträdgården kan jag tänka mig var en aktion som utfördes mer eller mindre fredligt - men samtidigt ansågs som civil olydnad.
3. Vid vilket (om något) tillfälle skulle du själv kunna tänkas delta i en dylik aktion?
Om rätt forum, form och anledning dyker upp finns det inget skäl för mig att inte ställa upp.
4. Har du själv varit cilvilt olydig?
Jag är nog mer åt det ocivila olydiga hållet. ;)

Veckans navelludd:
Vad spenderade du pengar på senast?
Efter en jobbig dag på jobbet igår gick jag och Babycake till Grill Ruby och spenderade 350 kronor på öl (Hogaarden) och quesadillas. Mums!

Live action

Det har varit ett jäkla pådrag ute på gatan. Tre stora brandbilar, en ambulans och en pikepolisbuss. Med en stor spotlight spanade brandmännen upp mot ett av grannhusens fönster. Rök? Eldsflammor? Fara? Rökdykare?
En granne ovanför oss skyndade snabbt ut på gatan. Om det blir brand i min stadsdel kan det leda till akut livsfara. Om elden börjar sprida sig mellan vindarna och de översta våningarna kan hela kvarter vara antända på bara några minuter. Att husen består av sten från 1600-talet lär inte hindra elden att totalt förstöra dem.
Det visade sig som tur var vara falskt alarm. Grannen ropade upp till oss där vi stod och hängde ut från vårt öppna fönster att vi kunde vara lugna. "Ingen eld! Nu kan ni gå och lägga er"! Tack pappa, och kan du kanske samtidigt sluta skälla på oss för att vi tvättar klockan två på natten?

Lisboa part II

Efter lite kontakt med min nye portugisiske vän visar det sig att han inte översatt min text vare sig grammatiskt eller språkligt - utan ljudmässigt. Helt enkelt utifrån hur han tycker att det låter. Otroligt!

Ett exempel:
Lissabon är precis lika bra som det ska vara.
blir
Lisboa é precisamente como o Brasil mas falta vara.
Då skulle tex. "bra som" kunna bli "brasil".

Eller:
Staden är lika vacker som förut.
blir
As Estudantes são como vacas em fúria.
"vacker som förut" blir ljudmässigt på portugisiska "vacas em fúria".

Vilken fantastisk idé! :)

Hallå där? Hola?

Av någon anledning har en bloggande portugis översatt min text om Lissabon. Jag tycker att det är rätt sött och undrar så hur texten låter i hans översättning. Någon som kan portugisiska och kan översätta tillbaka? Framför allt är jag extra nyfiken på den kursiverade meningen i parentes.

"TRADUÇÃO:
Lisboa é precisamente como o Brasil mas falta vara. As Estudantes são como vacas em fúria, matam aulas como ostras [aqui não sei se é matam aulas pra comer ostras ou matam aulas como comem ostras, ou seja, uma atrás da outra, N. do T.], badernam como gorilas (ou formigas), “coçam o saco” (ou seja, não fazem porra nenhuma), tomam soja, café com leite (em caneca) como gotas fantásticas, fervidas no bule, se mandam dos hotéis totalmente perdidas e vão à magnífica Alfama visando achar vara de um jeito ou de outro. Então se a mangueira do cara é grande ou pequena pequena tanto faz, sendo homem tá OK. Lambem [me recuso a traduzir o resto dessa frase, N. do T.]. No Bairro Alto não há nada.
Mas boca livre dá em pancada e já que outros tantos descartam esse troço vim rasgando as juntas. Vim candente e estou de olho, vim provocando três no braço."

Santos Passos blog hittar du här: mblog.com/santos_passos/

Fredagsfyran - på en onsdag

Eftersom jag satt på en bar i solen på ett av torgen vid Rossio i Lissabon i fredags, är jag lite försenad med min allra första fredagsfyra. Men här kommer den!

1. Bör Systembolaget finnas kvar?
Jag har i princip inget emot Systembolaget. Men jag har samtidigt inget argument för varför bolaget borde få vara kvar. Som rätt kräsen konsument är jag mest ute efter att kunna köpa kvalitativ alkohol till ett rimligt pris vid en rimlig tid på dygnet. Att kunna springa in på ICA klockan ett på natten för en flaska vin är i och för sig kul, men om det bara finns fem olika sorters rödvin att välja på står jag hellre i kö i två timmar på bolaget för att låta utbildad personal hjälpa mig att välja ett rikigt gott vin ur ett rejält sortiment.

2. Leder vin- och spritboxar till ökat supande?
Svår fråga. Jag tror delvis att de som har problem med alkohol kommer över den mängden de kräver oavsett pris och box-storlek osv. För min del leder det inte till ökat supande. Boxviner är inte ens speciellt goda.

3. Vilka konsekvenser (om några) tror du det skulle bli om Systembolaget avskaffades?
Sämre utbud. Många butiker kommer att ha ett begränsat utbud mest bestående av storsäljare. Risk för okontrollerad försäljning till de som inte borde få köpa alkohol (tex. rejält berusade personer som raglar in och hojtar efter ett helrör). Systembolaget är faktiskt bra på att neka köp.
Allt det där snacket om att tex. hustrumisshandeln kommer att öka kan jag i och för sig förstå, även om jag faktiskt tror att den finns där oavsett var eller när personer handlar sin sprit. Att få män att sluta slå sina fruar genom att ha kvar Bolaget tror jag är fel sätt att angripa ett bedrövligt problem. Men visst, felaktig konsumtion av alkohol är aldrig bra - oavsett om det är en 450 kronors Ardbeg inhandlad på bolaget eller en sketen tetra rödvin för 49 kronor på Pressbyrån.

4. Nämn en riktigt schysst drink?
Jag har druckit caipirinhas hela helgen och i Lissabon är de så grymt goda! De svenska står sig riktigt slätt i jämförelse!

The Potter-man

Herregud! Jag trodde aldrig aldrig att jag skulle läsa någon Harrypotterbok. Jag läsa Potter!? Du måste skämta! Tramsig barnbok med bokstäver stora som gem. Fånig halvfantasy om någon liten parvel som mest är en kopia på en massa andra karaktärer. För att inte tala om att bokens grundstory är en kopia rakt av från en barnbok från 80-talet! Pest, liksom!
Och hon Rowling då? Pengakåt och girig. Massproducerar böcker och säljer dyra tillbehör som barnen bara måste ha.

Men nu har jag läst två (2!) böcker. De två första Potterböckerna på bara sju dagar. Och nu sitter jag här på jobbet och skakar i feberfrossa och bara väntar på att klockan ska bli 17 så att jag kan kila iväg till Akademibokhandeln och köpa nästa bok. Och nästa och nästa och... Hur många böcker om Potter ska det bli egentligen. Bara sju-åtta!? Inte fler!? Herregud, Rowling - nog borde du kunna klämma ur dig åtminstonde ett 20-tal!? Och filmerna? Nog tänker de väl göra film på alla böckerna!? Snälla, säg att det ska göra det!

Lisboa

Lissabon är precis lika bra som det ska vara. Staden är lika vacker som förut, maten nästan lika oätlig, tanterna lika gulliga (och förkrymta), "carrie:sarna" (de pyttesmå spårvagnarna) lika söta, caffe com leche (kinesa) lika fantastiskt gott, spriten lika billig, utsikten från hotellrummet totalt andlöst magnefik och Alfama visade sig vara en helt ok stadsdel att bo i. Dock många trånga gränder och smala smala stentrappor, men helt ok. Lite långt att gå från barerna i Bairro Alto på natten.
Med gudieboken långt nerpackad i väskan och utan karta strosar vi runt och njuter. Vi kan den här staden och vi trivs oroväckande bra.

Påsk & helg

Fika med J och E. Middag med Babycake och J, fiskgryta och aioli. Betty tur och retur på televisionen. Sova. Frukost. Strosa på stan med Babycake, påskmiddag hos Big Mama - mycket trevligt. Somna sent. Lång sovmorgon, frukost, mys i soffan och plötsligt: akut magsjuka. Toa, soffa, toa, säng, toa toa toa. Pest! Somna med kramp i magen. Vakna och äta litelite frukost. Promenad en sväng på stan. Magen bättre. Sola en kort stund på skolgården bakom huset. Skura hela badrummet. Middag och mys i soffan. Frisk!

It´s true!

Babycake ska ut med en kompis ikväll och frossa panerad ost och öl. Själv tänker jag flanella ner mig i soffan och frossa andra saker: gott vitt vin, snask och en bra film.
Men för en gång skull ska jag egentligen inte se en bra film - utan en rätt dålig film, som trots det faktiskt är en av mina absoluta favoriter (i alla fall i genren må-bra-med-vitt-vin-och-dröm-dig-bort): What women want. Du vet, den där sliskiga saken från 2000 där Mel Gibson plötsligt kan höra kvinnors tankar?
Och jag måste erkänna att tror att det är så amerikansk och enkel och billig och Mel varken är snygg eller sexig så är filmen fantastisk. Och det finns bara två (2) anledningar till det: Ljussättningen och inredningen.

1. Ljussättningen i filmen är av det där mjuka gula slaget, med inslag av riktade kristallvita spotlights. Det är ett perfekt ljus som ofta återfinns i hemmamiljöer i just amerikanska romantiska filmer. Det är så vanligt och passar så bra att man faktiskt saknar det när det inte finns. Det är ett ljus som gör varje scen till en njutning; hur träet i borden reflekterar det, hur håren lyser, fuktiga ögon och framför allt fönster - gärna om det är mörkt utanför.

2. Inredningen i huvudpersonens lägenhet är helt fantastisk! Jag skulle kunna se just de scenerna där Mel tramsar runt hemma i bostaden hur många gånger som helst! Skitsnygga möbler, perfekta sängkläder och mattfärger. Stora fönster med NY:s skyline och en stor terass. Även här hjälper ljussättningen till på ett begåvat sätt. Aah, vilken njutning...

Två filmer/tv-program att uppmärksamma på grund av ljus och inredning: Allt om en pojke och Sex in the City.

Clinic

Söndagens konsert blev klart mycket bättre än Four tet i fredags. Publiken var äldre, mer fokuserade och bandet mycketmycket bättre. Clinic är guld. Jag hade aldrig sett dem tidigare och hoppades bara att de skulle vara lika bra som på skivorna. Men de var faktiskt bättre. Utklädda till tandläkare (nåja, kirurger kanske?) klev de ut på scenen, mumlade något om "This is Clinic". Och sedan körde de ett 20-tal korta och strålande bra låtar. 50 minuter senare kom det ett "Cheers, good night" och plötsligt var scenen tom.
Riktigt riktigt bra. Höga poäng till ett band som 1. Åker på turné utan ny skiva eller ens nya låtar i bagaget. 2. Som vet när de är som bäst på scenen och då bara bryter och kliver av - det är så legender skapas.

Heroinhoror och inavel.

Vad är det egentligen för fel på den stockholmska konsertpubliken? Jag var på Four Tet på Mondo i fredags och höll på att bli tokig på ungdomarna runt mig. För det första var det ett jäkla snack rakt igenom hela konserten. Och visst, Four Tet är bitvis nästan lågmält och mer dj:aktig än live:aktig, så ett visst snacksorl får man räkna med. Brevid mig stod vad som verkade vara två gamla klasskamrater och hojtade genom musikridån. "Vet du vad det här är för band?" frågade tjejen killen. "Nej!" hojtande han tillbaka, "det här är inte riktigt vad jag brukar lyssna". Tjejen nickade och de verkade båda överens om att det var ok att fortsätta skrika om människor i det gamla livet som fått barn eller gift sig eller whatever.
Four Tet lyckades dock med att känga tillbaka på den snackande publiken när han lät vissa toner stiga så högt att folk tystnade och blev tvugna att sätta händerna för öronen.

Värst i fredags var dock inte alls det överröstande snacket. Värst var kläderna. Jag börjar bli riktigt trött på att killarna ser ut som inavlade bensinmacksidioter från Texas, med sina truckerkepsar, illasittande jeans och horribets mönstrade skjortor från UFF. Eller att tjejerna ser ut som kopior av en heroinhora direkt hämtad från plattan i någon av Stefan Jarls modsfilmer.

Ikväll ska vi gå och se Clinic och jag slår vad om att publiken ser precis likadan ut som i fredags. Jag hoppas bara att Clinic kan mala på lite mer än stackars Fout Tet och överrösta slynglarna - och att Kägelbanan släcker ner ordentligt så att man slipper se dem.